Blogg

Uncategorized

KTH-Studenter tvingas skriva om fördelar att vara en vit man.

Universiteten runt om i Sverige har böjt sig ned för den toleranta godheten. Detta kanske låter jättebra, tänker du. Nåja. Den toleranta godheten är för det första inte särskilt tolerant, och för det andra är inte postmodernistisk godhet någonting gott. Speciellt inte eftersom hela analysen bygger på falska premisser. Men vi ska gå igenom fördelar att vara en vit man …

Fördelar att vara en vit man

Vi tar intersektionalitet som exempel, som är väldigt het inom akademin idag. Postmodernismen radar upp ett par antaganden om hur världen är beskaffad – utan empirisk data eller någon som helst grund som kan stödja dessa framförda omständigheter. Men strunta i det. Ponera att teorin är värd att ödsla tid på. Dessa kategorier är ras, etnicitet, sexuell läggning, kön, funktionsnedsättning osv. Statiska variabler som inte går att ändra på – alltså måste man ändra på ”systemet” eller angripa ”patriarkatet”. Inom dessa variabler är den vita mannen lyckligtvis (?) rankad högst. Kom ihåg, det finns ingen empirisk grund för detta. Men återigen, vi låtsas att det är så. Och vi låtsas att det är så, därför Postmodernister har tagit sig friheten att bedöma dessa kategorier, utifrån deras subjektiva världsbild. Vit är över svart, man är över kvinna, heterosexuell är över homosexuell och så vidare.

Det första problemet är såklart kategoriskalan. Varför skulle dessa fem variabler stå över andra variabler som de inte ens tar hänsyn till? Vem bestämmer att kön står över pondus, eller att ras står över fulhet? Speciellt när ingenting är ”objektivt” (?) Det skall understrykas att postmodernismen har adderat ett par kategorier i skalan – men slutsatsen blir ändå att den vita mannen är priviligierad. Och den logiska förklaringen till det är förmodligen att postmodernisterna återigen, har ”glömt” ett par variabler. Och jag säger glömt, eftersom rent logiskt finns det oändligt med variabler eller kategorier att ta hänsyn till om vi ska leka offer för en stund. Rikedom, klass, tjockt hår, stor kuk, stora bröst, ögonfärg, inlärning, minne, smarthet, storlek, status, snygghet, kognition … listan kan göras lång. Därför listan är, oändligt lång. Och dessa variabler som jag redovisar här – har dessutom visat sig vara viktigare än kön, sexuell läggning etc. Varför tar inte post-modernismen upp dessa när de rankar privilegier? Jo, som den konspirationsteoretiker jag är – finns bara en konklusion. Om de hade tagit hänsyn till åtminstone 300 variabler till – hade de insett att vita män skulle hamnat i samma normalfördelning som svarta, homosexuella kvinnor. Med normalfördelning (utan att bli för akademisk, ping Östensson) menar jag att om vi testar 500 personer så kommer utfallet eller resultatet visa att de allra flesta ligger någonstans i mitten. Vi är för det mesta ganska mediokra. Det finns lika många dumskallar som det finns genier, men de allra flesta ligger och puttrar färglöshet i mitten av skalan – och de allra flesta fysiska, kognitiva attribut är just normalfördelade dvs. längd, vikt, IQ. Varför skulle inte andra attribut vara det då? En godtycklig premiss eller hypotes värd att TESTAS. För återigen, här är problemet. Premisserna inom intersektonalitets-teorin är för det första felaktiga – själva grunden till intersektionaliten är byggd på falska, ologiska antaganden. För det andra, de är inte ens testade. Det är EN persons galna konspirationsteorier – dessa blir sedan betraktade som någon sorts sanning. Och självaste Universiteten betraktar det som kunskap? Hur viktig än teorin “känns”, så är den per definition felaktig om premisserna inte stämmer överens med verkligheten. Om vi nu leker med tanken att vi utvidgar teorin ett par grader, dvs. en ful, osmart, tunn-hårig, små-kukad heterosexuell man har -3 poäng och en snygg, smart svart homosexuell kvinna har ju faktiskt 0 poäng. Och testar vi detta vetenskapligt kommer vi förmodligen komma fram till att den vita mannen är lika normalfördelad som den homosexuella kvinnan, både besitter privilegier och svagheter. Beroende på kontext, preferenser osv. Konklusionen bör således bli att det är jobbigt att vara människa.

Det korrekta svaret på frågan “Vilka fördelar har jag som vit man?”

Skärmavbild 2018-02-09 kl. 08.37.47

 

Uncategorized

Begreppsförvirring och nyspråk

Det viktigaste medlet för kommunikation som människan konstruerat är språket. Vi använder det varje dag för att förmedla vad vi tänker. Visst är det fantastiskt egentligen? Att arbiträra läten formade av våra strupar alternativt tecken på ett papper kan förmedla något som tidigare bara fanns formulerat bakom våra skallben. Men det finns också negativa sidor med språket. Det kan användas som maktmedel för att styra eller vilseleda människor. Då språket är en abstraktion det vill säga någonting “begreppsligt” eller “tankemässigt” är det viktigt att använda det med respekt för att undvika att missförstå varandra. I egenskap av objektivist anser jag att språket är (mycket enkelt formulerat) det verktyg som sammankopplar det abstrakta med det konkreta. Språket existerar inte i sig självt utan är beroende av att vi kommer överens om vad ordet för en “stol” är eller någonting annat som befinner sig i verkligheten. Med det sagt betyder det INTE och jag kan inte vara nog tydlig här att språket är något sorts bevis för relativism. En stol är en stol, ett bord är ett bord och vi, genom vår förmåga att abstrahera, kan koppla samman den faktiska (eller fysiska) stolen med ljudet för ordet stol.

Dessvärre finns det vissa politiska krafter som försöker använda språket för att härska och dominera. Dessa grupperingar ser inte språket som en förlängning av verkligheten. Utan de ser språket som en skapare av den! De utnyttjar språket genom att hitta på begrepp utan förankring i verkligheten för att sedan hävda att dessa begrepp visst återspeglar den. Ett exempel är den struktur som vissa kallar för patriarkatet eller könsmaktsordningen där många förespråkare för begreppet hävdar att män (i Sverige) står över kvinnor genom sin blotta existens och systematiskt förtrycker kvinnor. Antingen har dessa människor en väldigt konstig definition av förtryck eller så har de inte alls reflekterat över hur verkligheten faktiskt ser ut innan de använde sig av begreppet. Eftersom definitionen av ett patriarkat inte är tydlig och inte heller har någon förankring i den konkreta verkligheten öppnar man upp för att skapa ad hoc-hypoteser som följer av “abstraktionen”. Detta görs frekvent för att genom ett rent politiskt spel skaffa sig fördelar i livet med uppbackning av våldsmonopolet.

Inom den politiska sfären har dessa politiska grupper kommit så långt att deras kärna har slutat att kritiseras. Vi sitter istället och babblar om frågor som ligger långt bort från var den faktiska kritiken eller det faktiska samtalet bör ligga. Vi ska egentligen inte prata om fjantiga felkonstruerade begrepp såsom “mansplaining” eller “intersektionella perspektiv” eller argumentera mot srtukturpyramider baserade på postmodernistisk filosofi. Vi ska angripa den nyspråksskapande, begreppsförvirrande filosofins kärna, dess axiom, och dess bas för vetenskapligt tänkande. Bara då kan vi bli av med nyspråket för gott och börja prata med varandra med den intellektuella hedern i behåll.

 

blogg

Varför inte alla är feminister.

”Jag är ingen råfeminist, eller egentligen, jag är inte feminist” sa Bianca Ingrosso i sin podcast ”Om du har sagt A får du säga B” som hon driver tillsammans med Alice Stenlöf. Vidare problematiserar Bianca vissa antaganden som feminismen dras med, kvotering bland annat. Hon blir direkt konfronterad av Alice som förtvivlat menar att kvinnor ska ha samma förutsättningar som män, för dem har aldrig haft det. ”Okej”, svarar Bianca lite frågande, ”jag är inte så insatt” Alice manar därefter Bianca att sätta sig ned och menar att ”alla ska vara feminister, är man inte det, då har man problem”.

Nästkommande dagar kommer Bianca Ingrosso uppleva som “fruktansvärda”, vilket leder till isolering – hon lämnar inte sin lägenhet på grund av stormar av tillrättavisningar och avsky från hennes följare – som identifierar sig som just, ”feminister”.

Cissi Wallin skäller högst. Cissi Wallin borde sätta sig ned. Wallin, skildrar och redogör sin trötthet på ”kändis-kändisar utan egen analytisk förmåga” samt uppmanar Ingrosso att googla feminism, så Ingrosso kan begripa att hennes åsikt är fel. Sedan hänvisar hon till Ingrossos pappa och ställer sig frågande till Ingrossos uttalanden – dvs, hur kan DU inte kan vara feminist när DIN pappa har misshandlat och våldfört sig på DIN mamma.

Det här är så absurt att jag knappt vet vart jag ska börja. Kanske om man dechiffrerar begreppet ut i sömmarna till den grad att skärpan i ideologin har förtvinat, kanske då, borde ”alla vara feminister”. Men så kan man såklart inte göra, om man inte är genusprofessor på Södertörn, förstås. På ett sätt kan jag ha förståelse för tjejer i artonårsåldern som är identifierar sig med feminism – det låter häftigt och är precis sådär lagom radikalt tilltalande, baserat på deras ringa ålder såklart. Men att Cissi Wallin går ut och skäller och trycker upp ideologier i folks nyllen för att sedan tvinga dem att tycka likadant är befängt, framförallt eftersom idéerna och teorierna som feminism driver fram kan tolkas som väldigt verklighetsfrånvända för dem flesta, tillexempel att ”att kvinnor alltid är underordnade män” eller att artificiell befruktning är lösningen på det ”sexuella förtrycket”. Därför menar jag att det är fullt rimligt att inte identifiera sig som feminist.

”Men vadå inte feminist, är du inte för jämställdhet?” – är en sådär lagom obegåvad fråga som jag är sådär lagom trött på att bemöta. Förmodligen är varenda 70-talist och framåt för jämställdhet i Sverige. Sedan finns det såklart olika banor att nå dit. De allra flesta menar att vi redan lever i ett jämställt samhälle och hänvisar till det fria valet, eller genom att räkna upp rättigheter. Men det finns en grupp som tagit sig friheten att ”tolka” vissa variabler och rättigheter, betonat problem mot det ena könet – för att sedan sammanstråla i en gemensam marxistisk ideologi, feminismen. Deras lösning är att alla orättvisor mot könet kvinna går att lösa genom socialist kamp eller revolution. (Redan här kan vi förmodligen reducera feministanhängare med 90%). Alla förtryck hänger ihop: klass, kön, etnicitet. Men! Det är endast män som förtrycker! Män förtrycker därför att de tillåts göra det. Det finns en vinning att förtrycka andra, om man är man. För att motverka detta ska kvinnor ta avstånd från ”beroendeställningar” göra språket mer ”inkluderande” – detta genom att omvandla ord, tillexempel brandman till brandperson. (Gissningsvis kan vi ytterligare reducera feministanhängare med 9 procent).

Det korrekta svaret på ”Är du feminist?” bör således vara – ibland. Därför att i vissa lägen är man så rysligt frustrerad att den enda resolutionen som dyker upp är revolution. Ungefär som nu.

897

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

blogg

Gustavs årskrönika – 2017

Vilket år vi har haft. Vilken tid vi lever i! Var ska jag börja? I första hand vill jag tacka alla som har lyssnat och stöttat Sten i glashus från starten i Maj 2017. I andra hand vill jag tacka min fina vän “Steniglashusrille” som har möjliggjort den här podden och låtit den nå ut till fler än vad vi någonsin kunnat ana. Genom tvåtusensjutton har vi tampats med människor som påstår sig vilja öka jämställdheten men istället ignorerat den, låtit postmodernisterna grina sig blå över strukturpyramider som inte har någon förankring i verkligheten och enligt postmodernisternas egna “resonemang” bidragit till våld mot utsatta genom att använda grova ord såsom “hora” och “fitta”.  Alla måste väl numer skriva under på att ord leder till handling. Kausalsambandet är styrkt. Leve genusvetenskapen.

På ett personligt plan har jag också utvecklats en del. Både till det negativa och till det positiva. Vad gäller det negativa så kan jag inte blunda för den anstormning av indoktrinering som sker via VARENDA offentliga institution. Ta Linnea (clarre) Claeson som exempel. Hon sitter som skribent i en av Sveriges största tidningar och får med jämna mellanrum sprida sin propagerande extremism i morgonteve ala SVT.  För att nämna ett annat exempel har vi de förmodligen tusentals som lyssnar på poddar som “Alla våra ligg” och som vi alla vet bidrar alla våra ligg till att sprida en norm som i slutändan kommer vara betydligt mer ohälsosam än vad vi kan ha räknat med. Detta leder i sin tur till en viss bitterhet som tar sig uttryck i mitt sätt att vara och agera. Här har jag något att förbättra till 2018. Men med bitterhet kommer också hängivenhet och en känsla av engagemang för en viss sak. Något måste förbättras och kan jag hjälpa mig själv att utvecklas genom ett väl genomfört undersökningsarbete och goda argument utan att låta bitterheten ta över alldeles för mycket tror jag att jag är på väg mot ett mer objektivt och redogörande 2018. Men med det sagt så måste jag nämna det mest positiva som har hänt relaterat till podden under året. Alla fina människor som har hört av sig och är intresserad av vad vi har att säga. Vi!? Två oerhört obetydliga kriminologstudenter. Detta kan man inte ta på annat sätt än att bli oerhört smickrad och glad. Särskilt när självkänslan och självförtroendet har nått nivåer som ligger långt under normalnivån.

IMG_1501

blogg

Genusvetarnas tvärsäkerhet kommer slå oss i ansiktet.

Ida Östensson kommenterar Lustigs uttalande ”Jävla fittor” i samband med fotbollsmatchen mellan Italien och Sverige. 

”Utan de här sexistiska kommentarerna och grabbjargongen i botten av våldspyramiden kan inte det som är i toppen av våldspyramiden existera – våldtäkterna, mord och annan grövre våld. Därför måste det vara slut på skitsnacket och därför är det viktigt att vi alla säger ifrån vid sexistisk jargong”

Pyramid_Våld-no_frame-724x800

Återigen hänvisar Östensson till en triangel. Det som blir skrattretande i den här situationen är just att Östensson betraktar den här våldpyramiden som bombsäker vetenskap. Inom sociologi, kriminologi, psykologi finns liknande ”våldpyramider” – dessa betraktas inte som ”bombsäker vetenskap”, dessa betraktas precis som vad dem är, dvs – teorier. De ansenligaste teorierna inom exempelvis kriminologi är integrerande teorier. Teorier som tar hänsyn till offret, situationen och miljön. Det finns dock ingen som står bakom en teori så självsäkert och stöddigt som Ida Östensson – förmodligen eftersom anomalier har en tendens att uppkomma – vilket resulterar i att teorier förkastas eller konstrueras på ett eller annat sätt. Men anomalier är bra, för det tar oss ett steg närmare svaret på: ”varför begår människor brott?” eller i ditt fall: ”Varför begår människor sexualbrott?”

Det som blir skrattretande är att forskare aldrig skulle behandla sociologiska teorier så självsäkert och totalt överlägset som Ida Östensson gör. Just eftersom det är i princip omöjligt att hitta kausalsamband. Oftast finns det indikatorer på att vissa typer av beteende eller arv, ökar risken för sexualbrott – men trots det skulle aldrig forskare formulera sig som Östensson: ”Klämma på patten = personen kommer begå våldtäkt” eller ”Jag vill inte bli för akademiskt MEN … ” Att, ” vi ska placera insatser redan där, innan ”pattklämmingen”, för att motverka våldtäkt. ” Det finns förmodligen ingen bäring i det här argumentet, men jag skulle inte våga hävda att du har fel – för jag vet ju inte. Det finns ju inga studier på det. Det finns ingen som har testat sambandet, att ”pattklämmning” i mellanstadiet resulterar i att man begår våldtäkt senare i livet. Jag ifrågasätter det däremot. Det absolut vanligaste är nog att ”pattklämming” inte resulterar i att personen begår våldtäkt senare i livet.

Varför är det här ett problem då? Jo, därför att när Östensson och genusmänniskorna runt henne anammar dessa tokiga idéer kommer förmodligen insatser riktas på fel ställen. Pojkar som ”klämmer på pattar” eller drar ”sexistiska skämt” – kommer att bli särbehandlade, utpekade och insatserna kan komma att bli (observera ödmjukheten) väldigt kontraproduktiva. Eftersom det kan leda till att pojkarna blir stämplade som avvikande. Men låt mig nu få presentera en kriminologisk teori lika tvärsäkert som genusvetarna: dessa pojkar kommer att bli stämplade, och genom den sekundära stämplingen kommer dessa pojkar att börja identifiera sig själva som avvikande vilket kommer resultera i en självuppfyllande profetia; alltså: pojkarna som skämtar sexistisk betraktas nu som  ”avvikande våldtäktsmän.” Pojkarna bakom skämten kommer att få en kollektiv respons som säger åt dem att de är avvikande. Pojkarna kommer ta in dessa tokiga påståenden och sakta börja skapa sig en självbild utifrån dem. Eftersom pojkarna nu börjar fundera i banor som: “Hur uppfattas jag egentligen?” kommer dessa pojkar komma att skapa sig en identitet därefter. “Mitt beteende är avvikande, det betyder att jag är avvikande” Ni kanske förstår vart jag är påväg? Pojkarna kommer sedan att identifiera sig som ”avvikande våldtäktsmän” vilket resulterar i att de kommer bete sig som ”avvikande våldtäktsmän.” Genusvetarnas galna propaganda kommer alltså att slå oss alla hårt i ansiktet en dag.  (En otrolig förenkling på The Labeling Theory, jag ber om ursäkt, jag vill inte bli ”för akademisk.”)

psychexchangecouk-shared-resource-7-728

Hör mer i det senaste avsnittet: